Klick! Svenska bilbältet gjorde bilen säkrare
Vägen till dagens nivå av trafiksäkerhet har varit lång och vindlande. Men den hade varit ännu längre om det inte vore för en briljant Volvo-ingenjör vid namn Nils Bohlin.
Vägen till dagens nivå av trafiksäkerhet har varit lång och vindlande. Men den hade varit ännu längre om det inte vore för en briljant Volvo-ingenjör vid namn Nils Bohlin.
122332N ils Bohlin – mannen som räddat en miljon liv. Så brukar legenden om trepunktsbältets svenske uppfinnare lyda. Men sanningen är något komplexare än så – och betydligt mer spännande.
Bohlin, som föddes i Härnösand 1920, hade en minst sagt färgstark karriär. Efter sin examen i maskinteknik värvades han av Saab, där han jobbade med att utveckla företagets överljudsplan. Bland hans olika lösningar för att öka flygsäkerheten sticker katapultstolen, vilken Bohlin själv fick ett patent för, ut som den allra största bedriften. 1943 blev Saab en av världens första flygplanstillverkare att introducera den livräddande funktionen som standard.
Hans karriär hade fått en flygande start, men en oväntad utveckling skulle snart ta ner honom på jorden igen.
Nazitysklands nemesis: Svenska geniet knäckte G-skrivaren – på två veckor
Man skulle kunna kalla Arne Beurling för Sveriges svar på Alan Turing. Men det vore egentligen mer rättvist att säga tvärtom.
Man skulle kunna kalla Arne Beurling för Sveriges svar på Alan Turing. Men det vore egentligen mer rättvist att säga tvärtom.
På ett pittoreskt gods i Elfvik, nästan längst ut på fingertoppen av Lidingös östra del, satt sommaren 1940 en stilig ung gentleman med pannan i djupa veck, med vad som liknade ett komplext korsord framför sig. Bara ett tränat öga hade kunnat ana att det inte var något vanligt söndagsnöje han ägnade sig åt – och att villan i sig inte heller var så oskyldig som den såg ut.
Under kriget var Elfviks gård nämligen en av de huvudsakliga anläggningarna för Försvarsstabens kryptoavdelning – och Arne Beurling var en av dess skarpaste hjärnor. En hjärna som nu anförtrotts ansvaret att knäcka det kaos av bokstäver och siffror som utgjorde krypterad kommunikation från en tysk G-skrivare.
FRA:s museum har en G-skrivare
Så föll Saabs projekt med Sveriges första svävare
Världen häpnade över en sensationell ny farkost som svävade på en luftkudde. I Sverige inledde Saab ett febrilt utvecklingsarbete. Men sedan föll projektet.
Världen häpnade över en sensationell ny farkost som svävade på en luftkudde över mark och vatten. I Sverige inledde Saab ett febrilt utvecklingsarbete. Men sedan föll projektet.
Olle Ljungström, projektledare för utveckling av Saab 401. VETERANKLUBBEN SAABDet började på stora flygutställningen i Farnborough 1959. En brittisk farkost, en hybrid av båt och flygplan, satte i gång en svävarfeber. Under 60-talet såg man användningsområden överallt, civilt och militärt. I Sverige startades utveckling av Saab 401, allmänt kallad ”Mefan”, en kortform för markeffektfarkost. Luftkuddefarkost är ett annat namn.
Principen är att luft som pressas in och komprimeras under en farkost blir till en luftkudde. Den kan hållas kvar med olika tekniker medan farkosten drivs framåt med hjälp av exempelvis propellrar.
Olle Ljungström, civilingenjö
Djuphavsforskare tror sig ha hittat Earharts flygplan
Planet försvann över Stilla havet under en jorden runt-flygning 1937.
Sonarbilden från Deep See Visions undervattensfarkost visar konturerna av ett flygplan på havets botten. Forskarna tror att det kan vara Amelia Earharts flygplan av typen Lockheed Electra. AFP/Handout/Deep Sea Vision/TTFlygpionjären Amelia Earhart blev den första kvinnliga piloten som flög ensam över Atlanten. I ett försök att flyga jorden runt försvann hennes flygplan. Ett mysterium som nu kan ha fått sin lösning.
År 1937 inledde Amelia Earhart ett nytt rekordförsök; att som första kvinna flyga jorden runt. Till sin hjälp hade hon flygnavigatören Fred Noonan och flygplanstypen var en Lockheed Electra, en tvåmotorig beprövad konstruktion.
Till en början förlöpte allt väl. Flygningen kunde följas genom de radioanrop hon gjorde, bland annat till de skepp som fanns längs färdvägen. Men under färd över Stilla havet hände något. Rad
Anrik upptäckt – första e-postterminalen hittades i förråd
Den 7 april 1983 togs det första e-postmeddelandet emot i Sverige. 40 år senare hittades terminalen som tog emot meddelandet bortglömd i ett förråd – och har skänkts till Tekniska museet.
:::spoiler Bilder
Glada miner hos Tekniska museets intendent Peter Du Rietz and samlingsförvaltare Therése Wijkander som fick ta hand om terminalen.
Digital DECwriter III-terminalen som tog emot Sveriges första e-postmeddelande hade stått och samlat damm i många år.
Den hittades i programvaruföretaget Eneas förråd.
Terminalen rengjordes, registrerades och fick sitt identifikationsnummer som museiföremål.
För inte så länge sedan hade Sverige stora beredskapslager med mat, läkemedel och andra förnödenheter i händelse av krig eller annan kris. I början av 2000-talet avvecklades det sista. Skyddsmasker och spannmål såldes eller brändes. Vad var det som hände?
För inte så länge sedan hade Sverige stora beredskapslager med mat, läkemedel och andra förnödenheter i händelse av krig eller annan kris. I början av 2000-talet avvecklades det sista. Skyddsmasker och spannmål såldes eller brändes. Vad var det som hände?
Bakom ett högt stängsel i Svenljunga ligger tio anspråkslösa röda lagerbyggnader på rad. På samma gata finns också ett åkeri och en billackering. Det hade kunnat vara vilket industriområde som helst, men under många decennier var innehållet i de röda lagerbyggnaderna topphemligt och tätt förknippat med rikets säkerhet. Bara några enstaka personer i hela landet visste vad som egentligen försiggick här. En av dem var Frank Johansson.
– Vi var två anställda, det var jag och en kollega. Man kände sig verkligen behövd. Det var ett väldigt spännande arbete, men hemligt. Det var det enda som var nackdelen kanske, att man aldrig fick prata om det, säger Frank Johansson.
De tio lagerbyggnaderna i Svenljunga i Västergötland